Númeru prinsipál: 10% fixu, baibain
Taxa impostu rendimentu korporativu iha Timor-Leste mak 10% — taxa fixu ida de'it ba rendimentu tributável líkidu, aplika hanesan ba setór barak no ba kompañia rezidente no la-rezidente ba númeru prinsipál. La iha eskala progresivu ba kompañia no la iha sobretaxa iha leten. Ema individuál ne'ebé negósiu ho naran rasik mak esesaun: negosiante individuál submete tuir Formuláriu C Tabela A, ne'ebé 0% to'o USD 6,000 rendimentu tributável no 10% ba leten, enkuantu Lda, Unipessoal Lda ka SA submete tuir Tabela B ho taxa fixu 10% husi dólar dahuluk.
Iha esesaun rua ne'ebé notavel. Kontratór mina no gás taxa ho 30% no sujeitu ba Impostu Petrolíferu Suplementár tuir fórmula separadu. Sub-kontratór mina no gás selu CIT fixu 6%. Sira-ne'e iha tanba setór petrolíferu opera iha rejime impostu paralelu — ba negósiu barak ne'ebé la'ós petrolíferu, taxa 10% mak númeru ida de'it ne'ebé importante.
Se mak tenke submete CIT
CIT aplika ba entidade legál ne'ebé hetan rendimentu husi atividade negósiu iha Timor-Leste — kompañia (Lda ka anónima), sukursál kompañia estranjeiru, sosiedade iha konfigurasaun balun, no forma legál seluk ne'ebé Kódigu Komersiál rekoñese.
Negosiante individuál la sujeitu ba CIT — sira submete nu'udar ema naturál tuir rejime impostu rendimentu pesoál, iha Formuláriu C Tabela A ho nia faixa zero USD 6,000. Liña divizória mak forma legál negósiu nian, la'ós nia tamañu.
Kompañia la-rezidente ne'ebé hetan rendimentu ho fonte Timor-Leste mós responsabiliza ba CIT ba rendimentu ne'e, ho taxa fixu 10%. Iha prátika, rendimentu la-rezidente barak kobra liu husi Impostu Retensaun iha fonte duke liu submisaun CIT kompletu — maibé ne'e mekanizmu kobransa, la'ós izensaun.
Rezidente kontra la-rezidente: saida mak muda
Kompañia ida rezidente iha Timor-Leste ba efeitu impostu se nia konstitui iha Timor-Leste, ka se nia fatin prinsipál negósiu ka jestaun efetivu iha ne'e. Kompañia rezidente selu CIT ba rendimentu husi mundu tomak; kompañia la-rezidente selu de'it ba rendimentu ho fonte Timor-Leste.
Iha prátika, tanba nasaun nia rede tratadu impostu duplu sei dezenvolve hela, kompañia rezidente barak iha sira-nia atividade ekonómika tomak iha Timor-Leste laran — entaun diferensa rezidente/la-rezidente la importante hanesan iha ekonomia boot liu. Maibé regra mak regra, no nia forma oinsá sukursál ho na'in la-rezidente planeia sira-nia remesa dividendu.
Setór petrolíferu: mundu ketak
Rejime impostu petrolíferu hela paralelu ho CIT jerál. Nia governa atividade mina no gás upstream — esplorasaun, dezenvolvimentu, no produsaun — tuir kontratu ho autoridade petrolíferu relevante.
Kontratór selu CIT ho 30%, tan Impostu Petrolíferu Suplementár ne'ebé kalkula ba reseita líkidu akumuladu tuir fórmula iha lei impostu espesífiku petrolíferu. Sub-kontratór selu CIT ho 6%, sein SPT.
Se Ita la'ós kontratór ka sub-kontratór iha mina no gás upstream, rejime petrolíferu la book Ita. Se Ita mak sim, ne'e área espesialista, no guia ne'e nia parte seluk lori Ita dalan balun — maibé submisaun iha sorin petrolíferu presiza konsellu espesialista tan.
Kalkula rendimentu tributável
CIT selu ba rendimentu tributável líkidu — rendimentu brutu menus dedusaun ne'ebé bele, ho item la-dedutível tau fila.
Rendimentu brutu, iha jerál, mak rendimentu totál ne'ebé hetan durante tinan impostu husi atividade negósiu: reseita operasionál, ganu husi faan bens, prémiu lotaria no prémiu seluk, no devolusaun pagamentu impostu ne'ebé uluk dedús nu'udar despeza. Ganu kapitál taxa ho 10% hanesan rendimentu baibain — la iha taxa ganu kapitál separadu ne'ebé aplika númeru seluk ba alienasaun.
Dividendu ne'ebé kompañia rezidente Timor-Leste ida selu ba seluk izentu impostu iha kompañia ne'ebé simu — entaun kompañia ne'ebé simu la tau dividendu entre-korporativu ba nia rendimentu tributável.
Saida mak Ita bele dedús
Kuadru CIT tinan-tinan rekoñese kategoria prinsipál tolu ba despeza dedutível.
Sosa inventáriu no stock — kustu sasán ne'ebé sosa atu faan fila ka atu uza iha produsaun negósiu nian.
Deprisiasaun — kustu uma no bens deprisiável seluk, hatun tuir sira-nia vida útil tuir tabela iha lei impostu.
Amortizasaun — kustu bens intanjível (direitu, lisensa, konfigurasaun balun husi goodwill) hatun tuir sira-nia vida útil.
Iha liur kategoria eksplísitu sira-ne'e, despeza operasionál baibain ne'ebé halo atu hetan rendimentu negósiu jeralmente bele dedús, sujeitu ba eskluzaun la-dedutível iha seksaun tuir mai no ba regra tempu ne'ebé tuir.
Regra kritiku kona-ba despeza ho durasaun naruk: se despeza nia vida útil liu tinan ida, Ita la bele dedús kedas iha tinan ne'ebé Ita halo. Ita tenke deprisia ka amortiza. Sala klásiku mak trata lisensa softwer ba tinan barak ka arranju eskritóriu nu'udar despeza dala ida de'it — ATTL sei rekualifika iha auditoria no la simu dedusaun imediatu.
Saida mak Ita la bele dedús: Artigu 31 husi Lei 8/2008
Artigu 31 husi Lei 8/2008 define kategoria despeza ne'ebé eksplisitamente LA bele dedús husi rendimentu korporativu, la importa oinsá kontabilidade trata sira.
Distribuisaun lukru tipu saida de'it — dividendu, devolusaun kapitál, retirada — la importa naran ne'ebé uza. Se osan sai ba akionista, sósiu ka membru iha sira-nia kapasidade nu'udar na'in, ne'e la'ós despeza negósiu.
Despeza ne'ebé halo ka kontrata ba benefísiu pesoál akionista, sósiu ka membru. Konta telefone pesoál, viajen pesoál, despeza uma-laran ne'ebé selu liu husi kompañia — la simu.
Rezerva — ho esesaun uitoan. Tau osan ketak nu'udar rezerva la hamenus rendimentu tributável.
Prémiu seguru saúde, asidente, moris ka edukasaun ne'ebé ema individuál selu — esetu bainhira empregadór selu ba traballadór dependente no trata nu'udar rendimentu ba traballadór ne'e.
Kompensasaun eksesivu ne'ebé entidade legál selu ba membru ka entre asosiadu nu'udar remunerasaun ba servisu — ATTL bele rekualifika kompensasaun eksesivu nu'udar distribuisaun lukru duke despeza saláriu dedutível.
Eskluzaun sira-ne'e mekániku, la'ós tuir julgamentu. Sira aplika la importa intensaun ka oinsá transasaun dokumenta iha laran.
Regra dedusaun: retensaun selu uluk
Ne'e mak regra ne'ebé hakmatek maibé kaer negósiu barak liu.
Bainhira kontribuinte CIT iha obrigasaun atu retein impostu ba pagamentu ida — hanesan selu sub-kontratór ne'ebé tenke dedús WHT — despeza ne'e bele dedús de'it hafoin impostu retein entrega ba ATTL.
Ho lian simples: se Ita selu kontratór brutu sein retein, no Ita seidauk entrega WHT ba ATTL, Ita la bele dedús kontratór nia fatura iha Ita-nia deklarasaun CIT. Maski fatura ne'e despeza negósiu lejítimu duni. Maski Ita iha resibu. Dedusaun hein to'o WHT selu.
Implikasaun prátika mak disiplina WHT fulan ba fulan afeta diretamente CIT iha tinan-rohan. Husik obrigasaun WHT la'o dook hamosu problema rua iha tempu hanesan — obrigasaun WHT rasik, no la simu dedusaun sira ne'ebé iha kotuk to'o WHT ne'e rezolve.
Ganu kapitál, dividendu, no saida mak la'o liu
Ganu husi alienasaun bens negósiu taxa nu'udar rendimentu baibain ho 10% — taxa hanesan ho lukru operasionál negósiu. La iha taxa ganu kapitál separadu, no la iha tratamentu konsesionál ba bens ne'ebé rai kleur. Kálkulu ganu ne'e simples: presu faan menus baze impostu bens nian (baibain nia kustu orijinál, menus deprisiasaun ne'ebé foti tiha ona).
Dividendu ne'ebé kompañia rezidente Timor-Leste selu ba kompañia rezidente Timor-Leste seluk izentu impostu iha kompañia ne'ebé simu. Entidade ne'ebé simu la tau sira ba rendimentu tributável.
Dividendu ne'ebé selu ba akionista la-rezidente sujeitu ba Impostu Retensaun 10% ba pagamentu rendimentu ho fonte Timor-Leste ba la-rezidente, retein iha tempu distribuisaun dividendu.
Prestasaun antesipada — kada trimestre ka kada fulan, tuir volume negósiu
Artigu 64 husi Lei 8/2008 presiza impostu rendimentu selu iha prestasaun antesipada durante tinan, kalkula ho 0.5% husi volume negósiu ba períodu ne'e.
Frekuénsia depende ba volume negósiu tinan impostu uluk nian, no di'ak atu hatete ho kuidadu tanba ema dala barak fó sala: negósiu ho volume negósiu tinan uluk USD 1,000,000 ka menus selu prestasaun kada trimestre, no negósiu ho volume boot liu selu kada fulan. Negósiu boot liu selu dala barak liu, la'ós dala uitoan liu — la iha limiti ne'ebé iha okos negósiu ki'ik hasees prestasaun tomak.
Iha dalan rua ne'e, prestasaun mak pagamentu antesipadu, la'ós impostu adisionál. Sira kredita kontra pozisaun CIT finál iha deklarasaun tinan-tinan 31 Marsu (ba kompañia ho tinan kalendáriu), entaun se selu barak liu durante tinan, rekupera, la'ós lakon.
Deklarasaun tinan-tinan: saida mak submete iha 31 Marsu
Deklarasaun CIT tinan-tinan submete iha Formuláriu Impostu Rendimentu Anuál, tenke to'o iha loron ikus fulan datoluk hafoin tinan-rohan — 31 Marsu ba kompañia ho tinan kalendáriu.
Deklarasaun kobre: rendimentu brutu totál ba tinan impostu, dedusaun ne'ebé rekere fahe tuir kategoria, adisaun ba item la-dedutível, rendimentu tributável líkidu, CIT ne'ebé tenke selu ho 10%, prestasaun ne'ebé selu tiha ona, no saldu ne'ebé sei debe (ka atu simu fila).
Dokumentu apoiu tenke rai durante períodu retensaun legál padraun no disponibiliza se ATTL husu kona-ba liña ruma. Deklarasaun ne'ebé submete sein rai dokumentu apoiu fragil — iha auditoria, dedusaun sein apoiu bele la simu no konta impostu sae.
Sala CIT baibain ne'ebé ami haree
Padraun tolu mosu iha auditoria beibeik.
Trata despeza ho durasaun naruk nu'udar dedusaun dala ida de'it. Subskrisaun softwer tinan rua, arranju eskritóriu, pré-pagamentu seguru ba tinan barak — sira-ne'e tenke deprisia ka amortiza, la'ós dedús kedas. ATTL rekualifika sira iha revizaun no la simu dedusaun imediatu.
Despeza pesoál ne'ebé selu liu husi kompañia no tama ba tabela dedusaun. Gazolina ba uzu pesoál, viajen família, despeza uma-laran — sira-ne'e tama iha eskluzaun benefísiu pesoál Artigu 31 no la bele dedús.
Dedusaun ne'ebé rekere ba pagamentu ne'ebé tenke retein WHT maibé la entrega. Dedusaun sira-ne'e foin simu hafoin WHT rezolve ho ATTL — sira suspende to'o ne'e. Haree tabela WHT mak sorin balun husi halo CIT loloos.
Oinsá Primos Bo'ot ajuda
CIT mak obrigasaun ida ne'ebé ami-nia ekipa trata tinan-tinan ba kliente iha Dili tomak — prepara deklarasaun, analiza dedusaun, kalkula prestasaun, no servisu prontidaun auditoria ne'ebé halo deklarasaun tinan-tinan bele defende.
Se Ita-nia negósiu besik ona nia deklarasaun dahuluk 31 Marsu, ka se deklarasaun tinan liu ba husik Ita ho dúvida, marka konsulta gratuita minutu 30. Ami sei haree pozisaun tinan to'o agora, hatudu buat ne'ebé bele sai surpreza iha tinan-rohan, no esplika oinsá submisaun sai ho Primos Bo'ot.

